Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-01-27. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Magnus Bergquist

Professor i informatik vid Akademin för infomationsteknologi, sedan januari 2015.

Magnus Bergquist har under hela sitt yrkesliv varit intresserad av samverkan och nätverk. Den röda tråden är kulturens roll och människors normer, värderingar, praktik och arbete. Han började som etnologistudent – i dag är han professor i informatik.

– Jag har alltid sökt mig till tvärvetenskapen, och hela tiden arbetat där det finns människor från olika miljöer som tycker om att jobba över gränser. Det var därför jag sökte mig hit.

Etnografi är hans redskap – en metod som går ut på att förstå den grupp man studerar inifrån, något som är användbart i många miljöer. Magnus Bergquist drivs också av viljan att förstå. Varför gör andra människor annorlunda?

– Man kan välja mellan att sitta på kontoret och fundera på hur det hänger ihop, och att ge sig ut och se hur det går till i verkligheten. Jag har haft nytta av min etnografiska bakgrund, med observationer, kvalitativa intervjuer och studier i fält. Inom IT-utveckling handlar det exempelvis om när man ska involvera användare i utveckling av ett system genom att förstå hur det praktiska arbetet faktiskt fungerar.

På 1980-talet började han jobba på arkitektursektionen på Chalmers, bland annat med att förbättra miljöerna i stadsdelar där lägenheterna stod tomma. Även avhandlingen handlade om stadsutveckling.

– Samtidigt väcktes mitt intresse för digitalisering och jag skrev en projektansökan som jag kallade ”Kulturella perspektiv på informations­samhället”. Där började min forskning om det som kom att bli mitt huvudområde – digitaliseringens konsekvenser.

Eget IT-intresse

Som etnolog var han vid den tiden, i mitten på 1990-talet, ganska ensam om att intressera sig för IT. Han började bygga ett nätverk av forskare att samarbeta med. Bland annat kom han i kontakt med ämnet informatik vid Göteborgs universitet. I ”Internetprojektet” utforskade sedan forskare från ämnen som filosofi, sociologi, informatik, språkvetenskap med flera fenomenet internet ur olika perspektiv. Han började ägna sig åt digitaliseringens konsekvenser i samhället, inte minst förändrade kommunikationsmönster.

– Då utvecklades den forskning jag kommit att ägna mycket tid åt, hur människor samarbetar digitalt och innoverar tillsammans. Jag studerade den öppna källkods-rörelsen med nätetnografi och försökte förstå hur människor som aldrig träffats fysiskt kunde utveckla hela operativsystem både snabbare och bättre än företag där människor satt tillsammans.

Den öppna källkodsrörelsen skapade många av de teknologier och digitala plattformar som blev grunden i internet som redskap för kommunikation och samarbete.

– Många program och hjälpmedel som används i dag kommer från den världen, och vi vet att människor där delar mycket kunskap och information med varandra. Begreppet open innovation brukar användas för att beskriva denna typ av samarbeten och samskapande. Innovationer skapas i nätverk och genom kollaboration. I dag pratar vi om betydelsen av samverkan mellan exempelvis företag och andra partners för att skapa värden.

Drar ut i fält igen

Nu arbetar Magnus Bergquist bland annat med ett projekt om värdenätverkens roll för öppen innovation. Erfarenheter han skaffade sig tidigare livet av observationer i fält drar han nu nytta av på internet. Han var tidigt ute med metodboken ”Att fånga nätet” som tar etnografi till nya sammanhang.

– I början av 2000-talet fanns det ingen litteratur på svenska om vad det innebar att översätta etnografiska metoder till internet, så vi skrev en bok för både forskare och studenter.

På Högskolan har hans forskning hittat ett nytt spår som är ytterligare en anledning till att han sökte sig hit: hälsoinnovation. Han har studerat hur sociala media gör det möjligt för myndigheter som Försäkringskassan att kommunicera på ett nytt sätt med medborgarna. Nu fokuserar han på alla system som finns inom hälso- och sjukvården, exempelvis för patientjournaler.

– Systemen är som öar, de samarbetar inte med varandra. Vi måste utveckla hälso- och sjukvårdens system tillsammans med vården så att de verkligen bidrar med värde till verksamheten.

Stöd i människors liv

Det krävs digitala plattformar som underlättar samarbetet både internt och i förhållande till patienterna.

– Vi behöver skapa system som stöttar människor i det som är viktigt i deras arbete och på fritiden. Med halländska sjukhus jobbar vi nu för att informationen ska vara tillgänglig över gränser. Nästa steg är att se hur man använder kunskapen för att skapa bra praktisk användning. Och då får jag återigen anledning att gå ut i verksamheten och fråga: Hur gör ni här?

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM

Bild: JOACHIM BRINK

Magnus Bergquist föddes 1960 i Kristianstad. Tack var nyfikenheten på andra människor föll valet på etnologi och han disputerade 1996. Magnus Bergquists forskningsprofil är tvärvetenskaplig, vilket syns på anställningarna inom Göteborgs universitet som löper genom humaniora, IT, tvärvetenskapligt kognitionsvetenskapligt centrum, samt vid arkitektur på Chalmers tekniska högskola. År 2002 blev han docent i europeisk etnologi, och i informatik 2007, båda utnämningarna vid Göteborgs universitet. 2008–2012 var Magnus Bergquist prodekan vid IT-fakulteten, 2006–2015 verksam vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid universitetet. Han forskade knuten till Viktoriainstitutet 1997–2006. 2000–2002 arbetade han i eCare, ett uppstartsföretag som utvecklade kunskapssystem för radiologer. Magnus Bergquist kom till Högskolan i Halmstad som gästforskare 2013, 2015 blev han professor i informatik och samma år programchef för Högskolans KK-miljö, Forskning för innovation.

Sidan uppdaterad 2017-01-27