Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-05-04. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Karl Iagnemma

Karl Iagnemma är gästprofessor i mekatronik på Akademin för informationsteknologi till februari 2017.

Robotik har stått i fokus för Karl Iagnemmas forskning i nästan tjugo år. Inom en inte alltför avlägsen framtid hoppas han få se några av sina mjukvarusystem implementeras i autonoma bilar och robotar på stora lager och i hamnar.

– Precis som många andra har jag alltid varit fascinerad av robotteknik, det började redan när jag gjorde min grundexamen i Michigan. Jag tror att det är de tvärvetenskapliga aspekterna som gör det så intressant. Mekanik, elektronik och datavetenskap – alla dessa komponenter måste komma samman för att skapa en robot; ett system med någon form av intelligens.

Karl Iagnemma är chef för Robot Mobility Group vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Fram till februari 2017 är han också gästprofessor i mekatronik på Akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad.

– Min fru kommer från Göteborg och därför har min familj tillbringat en hel del tid i Sverige. Att vara gästprofessor i Halmstad har inneburit stora möjligheter för mig, inte minst eftersom jag ville etablera kontakter inom den svenska akademiska världen.

Karl Iagnemma är specialiserad på mobila robotar och mjukvarusystem och han har skrivit mer än 200 vetenskapliga artiklar. Han är också en av grundarna av Gimlet Systems, specialiserat på att ta fram programvara för autonoma fordon. Han har dessutom konstruerat robotar för NASA och samarbetat med företag som Nissan och Ford.

– Jag tror att det kommer att hända mycket när det gäller autonoma fordon inom de närmaste åren. Vi kommer kanske inte se självkörande bilar på alla vägar runtom i världen, men definitivt i en del städer. Robotar kommer att göra nytta inom många andra områden också, till exempel på stora lager, genom att samla information och transportera människor och varor.

Mycket av den teknik som Karl Iagnemma arbetar med är av direkt betydelse för den här utvecklingen.

– Jag försöker ständigt hitta sätt att få ut min programvara i den verkliga världen genom samarbete med företag, småföretag och uppstartsföretag. Jag skulle bli väldigt nöjd om min forskning på något sätt skulle kunna bidra till att göra mobila robotar lite mer intelligenta och fordon säkrare och mer effektiva i framtiden.

Att omvandla teori till praktiskt arbete står i fokus på Karl Iagnemmas hemuniversitet MIT. Han kallar det för MIT-perspektivet och hoppas att det är ett synsätt som han har kunnat ta med sig till Högskolan i Halmstad.

– Det handlar om att lära genom att göra, att det ska finnas en balans mellan teori och praktiskt genomförande. Jag hoppas att det är ett perspektiv som jag har kunnat inspirera med på Högskolan. Samtidigt är man redan långt framme i Halmstad. Här finns många goda samarbeten med den lokala industrin, det finns ett verkligen behov av det som görs. Forskningen som bedrivs vid högskolan är relevant och användbar.

Karl Iagnemma drömmer om en framtid där fordonstrafiken är säkrare än den är i dag. Han tror att vi kommer titta tillbaka på tid vi lever i nu och tycka att den var oerhört farlig.

– Vi har snart den teknik som behövs för att göra dagens fordon ett minne blott. Samtidigt innebär det här en utmaning, inte minst när det gäller autonoma personbilar. När de förverkligas kommer de att ha stor påverkan globalt.

Utöver forskningen är Karl Iagnemma romanförfattare. Han har skrivit flera prisbelönta noveller som bland annat handlar om dramat bakom vetenskap, matematik och relationerna mellan människorobotar.

– Jag har skrivit mycket under hela mitt liv. Några av berättelserna har inspirerats av människor som jag mött i min karriär som forskare, men den övervägande delen är helt skönlitterär. På senare tid har jag inte hunnit skriva särskilt mycket, livet är för hektiskt just nu. Men jag hinner samla på mig en hel del material!

Text: HANNA JOHANSSON
Foto: ANDERS ANDERSSON

Sidan uppdaterad 2016-05-04